cajsadiva

Alla inlägg den 18 maj 2010

Av cajsa jussila - 18 maj 2010 13:45

 

Idag ska jag berätta om Lennart.. En kär  vän som  hastigt lämnade jordlivet ,en december natt...2008..

 

Två dagar efter hans bortgång, kom han i det vackra sken som jag i tidigare inlägg berättat om..

 

 Ett ljust sken som utsrålar så mycket kärlek och värme...

 

Han stod  mitt i det, i en fin vit skjorta o såg betydligt yngre ut,

 

han  utstrålade en stark fridfull energi...

 

Han log ett brett leende o sa..

 

" Jag är hemma nu"


jag fick en  fridfull känsla, i hela kroppen,   


han pratade om hans sambo Anna, och hans barn,så jag  ringde upp henne..

 

Lennart visade mej en svart och vitt katt ,som låg uppe i trappan..

 

jag förklarade för Anna vad jag såg och hon utbrast,

 

"det är Lennarts katt,de var jämt ihop"..

 

Lennart visade mej vidare,att de ändrat runt i djurens mat skålar..

 

"det stämmer ", sa Anna små skrattandes..

 

Vi hade ett fint samtal, .. o jag kände mej så glad över att jag

 

fått förmedla, så mycket kärlek ,från Lennart till hans familj..

 

Han ville att familjen skulle veta att han fanns där o såg efter dom..

 

Lennarts yngsta son ,hade sett honom där hemma ett par gånger..

 

"pappa är ute  på terassen  och går med hans tofflor på!" hade han påpekat..

 

Det kändes skönt för familjen  att veta att han "ändå fanns nära"..

  

Ett par veckor senare ,ringde Anna mej..

 

"Lennarts Katt, har blivit överkörd"..

 

  

"Katten och Lennart  var återförenade"

 

 

En kväll här hemma  hos mej, så hände något fantastiskt..

 

Det hade gått ytterligare några veckor o jag hade en bjudning.

 

En av gästerna var en mycket nära vän till Lennart..

 

Han berättade för oss om hans stora saknad ,efter sin  vän..

 

Han  hade väldigt svårt att förstå, att de ej skulle få ses mer..

 

"Cajsa ,kan  du ta  kontakt med honom"  ,bad han mej..

 

När de övriga gästerna gått hem ,så samlades vi,fyra

 

personer  runt  bordet , och jag tände några ljus..

 

Det var en behaglig tystnad i rummet...

 

Jag öppnade upp mina sinnen o Lennart kom fram ..

 

" Lennart är här nu" sa jag... och berättade vidare att han  var

 

"hemma nu"  att han  hade fått den  frid, han alltid sökt..

 

Hans vän  tittade på mej och sa,"har han det bra där?",

 

" hur kan jag veta det?, jag får ingen ro "...

 

vännens röst var förtvivlad..

 

"kan  du be honom att ge mej ett tecken" vädjade han..

 

Jag blundade o bad Lennart att, "sända ett tecken till hans vän"..

 

.. Tystanden var total..

 

Då plötsligt  hörde vi en vacker vissling!

 

Alla spärrade upp ögonen och en av oss utbrast, "hörde ni det?, hörde ni visslingen"?

 

Alla nickade.. .  Vännen brast i  gråt,

 

"jag hörde det"  ,  " jag hörde det" upprepade  han, medans en av de andra omfamnade  honom  och gav tröst..

 

Det var en fantastisk upplevelser ......

   

Lennart gav oss ett starkt Tecken.. En vacker vissling!

 

vi fick  ett tecken och en  bekräftelse på att ,

 

Han är lycklig där på anda sidan, där han funnit frid..  

 

  

                        Lennart och hans  son  Jesper  

 

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se