Lisbeth hette kvinnan som skulle ringa mej i lördes..

hon hade förhoppning om att få kontakt med hennes bortgågna man....

redan på lördags morgonen kände jag av honom... en isande vind fyllde köket...

"lisbeth", hörde jag en mansröst ropa...

En stund senare stod  jag  vid spisen o stekte några korvar , mat osen blev stark o jag gick för att öppna köks fönstret..

då sattes fläkten igång!

Fläkten kan Inte starta av sej själva... man måste skjuta fram en knapp..!

fläkten blåste som bara den!!

När jag väl hade Lisbeth i luren som kom mannen snabbt fram igen.. Han visade mej en bok...

"ser en segel båt på framsidan" ,sa jag

Lisbeth svarade.. "det är en av  min mans dagböcker, jag har börjat läsa dom igen"..

Mannen hade skrivit dagbok i många år, där han samlat minnen från deras liv tillsammans ...

De hade inte fått egna barn, deras kärlek gick till djuren...

Lisbeth berättade inget om detta till mej.

Men  det gjorde hennes man !

han förmedlade att de hjälpt utsatta djur o att han hade två hundar vid hans sida...

Dom var lekfulla o lyckliga...

Lisbeth blev rörd o glad över  att dom  tillsammans igen..

"hundarna var våra barn" sa hon..

Det är väldigt vanligt att husse & matte återförenas med deras kära husdjur på andra sidan..

Har sett många återföreningar under mina år..

det är en värmande underbar syn!

Min mormor kommer alltid med flera hundar springades

runt henne... några av de hundarna känner jag igen o har träffat! det är så härligt att se dom så fulla av lek! hi

        Våran Lady har vi haft i 5 år.. hon är som ett barn i familjen.. en liten hund med stor kärlek !